Investera i Olja 2023: Här Kan Du Köpa/Blanka Olja

Att investera i olja

Olja har länge varit en populär råvara att investera i. Marknaden för olja har länge varit en världens viktigaste marknader och priset för olja rör sig ständigt upp och ned. Samtidigt så kan du inte direkt placera oljefat på bakgården. Därför brukar det vara olika värdepapper med olja som underliggande tillgång som man investerar i när man vill spekulera på oljemarknaden.

Brent och WTI brukar användas som referens för oljepriset. Brent är en typ av råolja som utvinns i Nordsjön. WTI (West Texas Intermediate) är en råolja som raffineras i USA.

Att investera i råvaror handlar inte bara om rätt timing, utan också om att välja rätt värdepapper. Det finns nämligen värdepapper som kan göra det möjligt att spekulera på både uppgång och nedgång.

Olika sätt att investera i olja

Eftersom att det inte är enkelt att investera direkt i råvaran (till skillnad från till exempel guld) så investerar man enklast i olika typer av värdepapper när man vill spekulera på oljepriset. Nedan listas de vanligaste investeringssätten:

• Aktier i oljebolag – Oljebolag påverkas givetvis av oljeprisets utveckling och det är ett sätt att indirekt investera i olja.
• Terminer – Ett smidigt sätt om du vill ha direkt exponering mot oljepriset. Nackdelen med terminer är att du är tvungen att köpa olja vid lösendatumet om du inte säljer terminen vidare till någon annan som vill köpa den faktiska råvaran. Mer om terminer och hur de fungerar.
• CFD:s – CFD:s eller CFD-kontrakt är ett av de vanligaste sätten att investera direkt i oljepriset. CFD står för ”Contracts for difference” är ett finansiellt instrument där man spekulerar på oljepriset. Man handlar inte själva råvaran utan man köper ett värdepapper som endast följer priset på råvaran. Det är ett sätt att vara investerad direkt i priset på råvaran.

CFD-handel behöver en ytterligare förklaring. CFD är alltså ett värdepapper som följer prisutvecklingen i den underliggande tillgången. CFD har även en inbyggd, så kallad ”hävstångseffekt”. Hävstångseffekten är en sorts förstärkare som gör att rörelsen i kontraktet är större än rörelsen i den underliggande tillgången. Till exempel om du handlar olja med CFD och kontraktet har en hävstångseffekt om 1:2 så innebär det att om priset på olja rör sig med 1 % så rör sig priset på CFD-kontraktet med 2 %. Om priset alltså går upp med 1 % så går priset på kontraktet upp med 2 % och om priset på olja går ned med 1 % så går priset på kontraktet ned med 2 %. Olika plattformar har olika hävstångseffekter på olika tillgångar och hos vissa så kan man välja denna själv. Därför så bör man dubbelkolla vilken hävstångseffekt kontraktet har innan man handalr med den. Det är inte ovanligt att se hävstångseffekter om hela 1:10 eller 1:20 och mer.

Terminer, optioner och warranter

Den som är bekant med terminer och optioner vet hur de fungerar, dvs det handlar om ett kontrakt om en framtida affär till ett visst pris. Företag som är beroende av råvaror använder ofta sådana kontrakt som en slags försäkring, inte minst när de köper och säljer stora volymer. För olja så brukar det vara Brent Crude eller WTI som är den underliggande tillgången som bestämmer utvecklingen för certifikatet.

Det finns också något som kallas för warranter. De har stora likheter med optioner i att det ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att göra en affär till ett visst pris vid ett framtida datum. Skillnaden är att det inte handlar om riktiga råvaror utan istället så är allting endast i siffror med warranter. Vid lösendatumet så får du värdet på warranten betald i kontantbelopp, eller går med förlust om värdet på råvaran minskat vid lösendatumet.

Läs mer: Vad är skillnaden mellan warranter, optioner och terminer?

Blankning av olja

Ibland kanske man vill spekulera på att oljepriset kommer att gå ned.

Att blanka, eller ”gå kort” betyder att du som spekulant intar en blankningsposition och tjänar pengar på att råvarans värde sjunker. Det behöver inte heller bara vara råvaror utan man kan även blanka andra tillgångar som aktier eller kryptovalutor.

Upplägget är att man lånar ett värdepapper med villkoret att man i framtiden kommer att lämna tillbaka värdepappret till samma pris. Sedan så säljer man värdepappret och hoppas på att värdet på tillgången sjunker. När man vill så kan man sedan köpa tillbaka tillgången, förhoppningsvis till ett lägre pris än det som man sålde det för och behålla mellanskillnaden.

När man blankar så går man med vinst i fall värdet på tillgången sjunker. Skulle värdet på tillgången stiga så hamnar man i en förlustsituation. Den största risken med att blanka en tillgång är att det inte finns något tak på hur mycket en tillgång kan stiga i värde. Det finns alltså ingen gräns för hur mycket du kan gå i förlust. Tvärtom så finns det en gräns för hur mycket en tillgång kan gå ned i värde, nämligen till 0 kronor.

Om du till exempel lånar värdepapper med olja som underliggande tillgång till ett värde av 10 000 kr och säljer dessa, och oljepriset sedan sjunker till 0 kronor så kan du köpa tillbaka dem för 0 kronor och lämna tillbaka dem. Du behåller mellanskillnaden och har gjort en vinst om 10 000 kr. Det är en 100 % vinst. Du kan inte göra mer vinst än så när du blankar en tillgång, och det är i fall värdet på tillgången sjunker till 0.

Om du tvärtom säljer tillgångarna till ett värde av 10 000 kr och tillgången nu ökar med dubbelt så mycket i pris så måst du betala 20 000 kr för att köpa tillbaka dem och lämna tillbaka dem. Du har då gått med 20 000 kr i förlust, eller 100 %. Priset på tillgången kan öka hur mycket som helst och det finns alltså ingen gräns för hur mycket du kan gå med förlust.

Därför har de flesta handelsplattformarna ett säkerhetskrav när det kommer till blankning. Om värdet på tillgången ökar så mycket att du inte längre har råd med att köpa tillbaka den så stängs din position automatiskt. Det är en sorts säkerhetsmekanism som gör att du inte kan förlora mer än du har på ditt konto i fall du väljer att blanka en tillgång.

Det är viktigt att ta reda på vad som gäller på handelsplattformen som du använder innan du väljer att blanka en tillgång.