Värdepapper: Vad De Är och Vad som Klassas som Ett

Om du vill handla aktier är du kanske nyfiken på vad begreppet ”värdepapper” egentligen syftar på. Är aktier och värdepapper samma sak? Nedan redogör vi för vad värdepapper faktiskt är.

Vad syftar man på när man pratar om värdepapper?

Med värdepapper menar man alla typer av innehav och finansiella instrument som investerare och sparare köper i syfte att få avkastning. Av dem är aktier och fonder de mest vanligt förekommande. Därefter innefattas olika mer eller mindre komplicerade finansiella instrument som futurer, warranter, certifikat med mera. Till värdepapper räknas:

  • Aktier
  • Fonder
  • ETF:er (börshandlade fonder)
  • Obligationer
  • Räntebevis
  • Warranter
  • Mini futures
  • Certifikat
  • Derivat
  • Terminer
  • Optioner
  • CFD
  • Aktieobligationer

Varför kallas det för ”värdepapper”?

Idag när den mesta handeln med aktier och andra värdepapper sker digitalt saknar ordet i mångt och mycket betydelse. Förklaringen till ordet har sitt ursprung i att man förr handlade med faktiska, fysiska papper. Om du till exempel hade ett aktieinnehav i ett företag för 100 år sedan så fick du ett papper som bekräftade att du var ägare till så och så många aktier. Det här pappret hade i och med det förstås ett värde och kallades därför för värdepapper.

Vad finns det för likheter och skillnader mellan olika värdepapper?

Att detaljerat gå igenom vad olika typer av värdepapper har för likheter och skillnader skulle kräva en hel bok. Det går dock att säga några saker rent generellt. Aktier, fonder och ETF:er består till exempel av ägarandelar i olika bolag, råvaror eller andra värdepapper. Skillnaden dem emellan består i att när du köper en fond så äger du andelarna indirekt, medan ett aktieinnehav innebär att du äger andelar i det aktuella bolaget direkt.

Sedan finns det en mängd olika värdepapper som inte innebär att du äger andelar i bolag. Det gäller exempelvis inte för optioner som istället är kontrakt på att du kommer att få köpa eller sälja andra värdepapper vid en viss tidpunkt baserat på att vissa villkor uppfyllts när tidsfristen löpt ut. Certifikat är ett annat exempel där du inte äger någon tillgång eller något bolag direkt. Istället utfärdas de med syfte att följa värderingen av någon underliggande tillgång, ofta med så kallad hävstångseffekt som innebär att du kan ta en större position i marknaden än vad storleken på din investering egentligen skulle låtit dig göra.