Staking är ett förhållandevis nytt begrepp när man talar om kryptovalutor. Många som är vana vid att investera i kryptovalutor kan vid det här laget veta vad begreppet ”mining” betyder, men inte lika många är lika bekanta med begreppet ”staking”.
I detta inlägg kan du läsa om vad ”staking” är, hur det fungerar och hur du använder metoden för att få avkastning på dina kryptovalutor.
Vad är staking?
Staking är ordet för den handling som driver blockkedjeteknologin Proof-of-Stake. Genom att låsa fast kryptovalutor (”staka”, där ordet kommer från det engelska ordet ”stake”, som betyder ”satsa”) så skapar kryptoägare likviditetsstöd för blockkedjan som kryptovalutan avser.
Efter att man stakat sina kryptovalutor så har man möjlighet att bli utvald till att validera en transaktion på blockkedjan.
Historiskt så har valideringen gjorts genom ”mining” och det är den handling som driver blockkedjeteknologin ”Proof-of-Work”, som bland annat används av kryptovalutan Bitcoin. Teknologin ”Proof-of-Stake” introducerade sedan konceptet ”staking”.
När en transaktion valideras så får den som validerar transaktionen också ta del av en belöning.
Sannolikhet att bli utvald till att verifiera en transaktion och ta del av belöningar ökar ju större mängd krypto som en person ”stakar” i stakingpoolen.
Kravet på hur många mynt som behövs för att få staka kryptovalutor är olika bland olika kryptovalutor. Till exempel så har kryptovalutan Ethereum 2.0 ett minimikrav på minst 32 st. Etheruem-tokens för att kryptoägaren ska få staka sina kryptovalutor.
Olika kryptovalutor har även olika stora belöningar vid validerade transaktioner. Till exempel så är det inte ovanligt att hitta en avkastning på 4-5 % per år på ens stakade kryptovalutor.
Innan man väljer att staka kryptovalutor så är det därför bra att läsa på ordentligt innan man tar ett beslut om vilken valuta som man vill staka kryptovalutor i. Se kryptovalutor som erbjuder staking och hur avkastningen ser ut med Binance.
Hur staking fungerar
Kort så kan staking förklaras som ett sätt för kryptoägare att ”investera sitt innehav” i att upprätthålla kryptovalutans integritet.
När en kryptoägare väljer att låsa sina kryptovalutor, eller ”staka” dem, så låser de fast riktiga pengar i kryptovalutans ekosystem. Därmed så blir kryptoägaren investerad i kryptovalutans integritet.
I många fall så finns det en låsningsperiod där kryptovalutan låses under en viss tid för att undvika spekulation och säkerställa så att ”stakers” faktiskt upprätthåller kryptovalutans integritet, och inte bara säljer sina stakade kryptovalutor när de vill ”casha hem”.
Huvudsaken med staking är med andra ord att upprätthålla kryptovalutans funktioner och se till så att blockkedjan fungerar. Därför så vill man attrahera stakers som tror på valutan och inte spekulanter som bara vill tjäna pengar. Belöningen är en belöning för stakers som tror på ekosystemet, för att främja dem, belöna dem och på så vis lyfta fram investerare som är investerade i kryptovalutans framgång, och inte bara spekulanter som snabbt vill tjäna pengar.
Så belönas man för stakade kryptovalutor
Varje gång en transaktion ska valideras på blockkedjan så väljs en slumpmässigt utvald staker ut som validator för transaktionen på blockkedjan. Validatorn verifierar transaktionen och därefter så belönas dem. Allt sker automatiskt och sköts genom ett program som stakers kör.
För den som inte har den teknologiska kunskapen att sätta upp en validator eller som inte har tillräckligt med kryptovalutor för att bli en validator så finns det ”stakingpooler” som man kan staka sina kryptovalutor i. Till exempel så erbjuder Binance, Kraken och andra plattformar stakingpooler där användare snabbt kan staka sina kryptovalutor och därefter få avkastning på sitt kapital. Eftersom själva stakingen sköts av kryptoplattformen så blir avkastningen lägre än avkastningen man hade fått om man själv hade stakat sina kryptovalutor, dock så handlar det oftast om bara någon bråkdel av någon procent, vilket fortfarande är värt på grund av smidigheten som stakingpooler ger.
Många stakingpooler har inte heller något låsningskrav, vilket är ännu en fördel eftersom man då när som helst kan ta ut sina stakade kryptovalutor och ”casha hem” eventuella vinster.
Staka kryptovalutor: Steg för steg
För att det ska vara möjligt att staka kryptovalutor så måste man först och främst välja en kryptovaluta som har stöd för staking.
Det finns hundratals kryptovalutor som idag har stöd för staking, där Ethereum är en av de största och mest välkända. Andra valutor som har stöd för staking är exempelvis Polkadot, Tezos, Algorand, Cardano, Terra och Solana. Staking kan som regel göras på blockkedjor som använder konsensusmekanismen Proof of Stake (PoS). Till exempel så har Bitcoin inte stöd för staking eftersom kryptovalutan använder konsensusmekanismen ”Proof of Work” (PoW) och således inte använder ”staking” för att validera transaktioner.
För att kunna staka så måste man använda en kryptoplånbok som har stöd för staking i den kryptovalutan som man vill staka sitt innehav i. Oftast så är det enklast att använda sig av kryptoplattformar som Binance eller Kraken, som har stakingpooler inbyggda direkt i sina kryptoplattformar.
Efter att du stakat dina kryptovalutor så kan du börja få utdelning på ditt innehav direkt i din kryptoplånbok. Plattformar som Binance och Kraken kan visa hur stor din årliga avkastning är samtidig som du får avkastningen utbetalt till ditt konto på plattformen direkt, varje dag.
Varför använder sig investerare av staking?
Stakingmetoden används av investerare för att ha möjlighet att få passiv avkastning på sin kryptovaluta. Man kan likna det vid ett sparkonto, där man får ränteavkastning på insatt kapital.
Staking används också för att blockkedjan ska fungera på ett tryggt och säkert sätt genom validering av transaktioner.
Potential för avkastning från staking
Efter att man stakat sina kryptovalutor så får man avkastningen automatiskt i den kryptowallet man använt för att staka sina kryptovalutor. Vissa plattformar kan kräva att användaren manuellt hämtar ut sin avkastning. Det görs oftast genom att man klickar på en knapp, och får därefter avkastningen skickad direkt till sin kryptoplånbok. Hur det görs kan skilja sig mellan olika stakingplattformar, dock så brukar det oftast vara tydligt med hur man gör.
Om man stakat i en stakingpool genom en större kryptoplattform, som Binance eller Kraken, så får man avkastningen automatiskt i sitt konto på kryptoplattformen.
Skillnader mellan staking och mining
Skillnaden mellan mining och staking är att mining används för att validera transaktioner på blockkedjor som tillämpar konsensusmekanismen ”Proof-of-Work”, vilket kräver enormt mycket data, energi och processorkraft. Blockkedjor som tillämpar konsensusmekanismen ”Proof-of-Stake” använder istället stakingmodellen, vilket är en mer energieffektiv metod för att validera kryptotransaktioner på blockkedjan.
