Introduktion till KYC
KYC, eller ”Know Your Customer” är den internationella benämningen för det begrepp vi i Sverige känner igen som kundkännedom. Processen är till för att företag och finansiella institutioner ska veta hur, och på vilket sätt deras kunder kommer att använda sig av deras tjänster.
KYC-verifiering är ett sätt att motverka penningtvätt, ett problem som är utbrett över hela världen. För att bekämpa detta är företag och finansinstitut inom många olika områden numera skyldiga, enligt Penningtvättslagen, att göra en riskbedömning innan de inleder en affärsrelation med en kund. Detta görs för att få kundkännedom och kunskap om i vilket syfte kunden kommer att använda sig av företagets tjänster.
Vilka företag och branscher bör tillämpa KYC?
De företag och institut som är skyldiga att tillämpa penningtvättslagens krav på kundkännedom återfinns inom en rad olika branscher. Till exempel måste alla banker, försäkringsbolag, fastighetsmäklare, spelbolag, advokater och revisorer ta reda på vem deras kund är och hur de planerar att använda deras tjänster.
Det är inte bara affärsrelationer mellan företag som omfattas av penningtvättslagen. Även privatpersoner som öppnat ett konto för att, till exempel investera i aktier eller fonder, behöver genomgå kundkännedomsfrågor.
Steg-för-steg: KYC-processen
För att verifiera kunden och ta reda på den information som krävs för KYC så görs flera kontroller. Utöver informationsinhämtning så måste ett antal kundkännedomsfrågor ställas, för att förstå kundens verksamhet och syfte med affärsrelationen. Frågorna berör t.ex. om kunden bedriver verksamhet med att köpa kryptovalutor, handla värdepapper, kontanthantering eller annat.
Processen går oftast till så här:
- Kunden registrerar ett konto med en bank eller något annat finansinstitut.
- Frågor ställs om kundens inkomst, inkomstkällor, yrke och politiskt engagemang. För företagare kan även frågor om registreringsbevis och bolagsordning ställas. Kunden kommer behöva svara på banken eller finansinstitutets frågor för att kunna fortsätta använda tjänsten.
- ID-handlar kommer att behöva laddas upp, vanligtvis via en fotokopia på körkort eller pass, samt underlag på bostadsadress, vilket kan vara en elräkning, en telefonräkning, ett personbevis eller annat dokument som kan styrka personens bostadsadress.
- Banken eller finansinstitutet tar några arbetsdagar på sig att verifiera KYC-handlingarna och därefter aktiverar de kontot.
När ID-handlingar kontrolleras så inhämtas information från olika källor, till exempel finns det sanktionslistor där personer eller organisationer som är förknippade med penningtvätt finns registrerade. Det är förbjudet att ha en affärsrelation med en person som finns med på sådana listor.
Om banken eller finansinstitutet misstänker att en person eller ett företag är involverat i pengatvätt så kommer de att rapportera det till Finanspolisen, som är en särskild enhet inom Rikskriminalpolisen, och i vissa fall så kommer de att låsa bankkontot tills ärendet retts ut.
Exempel på populära lösningar som hjälper företag implementera KYC är D&B AML Compliance, Creditsafe och NordKYC.
