KALP (Kvar Att Leva På): Allt Du Behöver För Att Beräkna

Förklaring av KALP-kalkylen

KALP, eller Kvar Att Leva På, är en ekonomisk kalkyl som används av banker för att bedöma en låntagares betalningsförmåga. Kalkylen visar hur mycket en person har kvar att leva på efter att alla hushållets totala kostnader, såsom amortering, ränta, boendekostnad, mat, kläder och försäkringar, har betalats. Eftersom bankerna har olika höga krav på KALP-nivå är det viktigt att söka lån hos flera olika långivare, oavsett om det är bolån eller privatlån som önskas tecknas.

Hur det fungerar

I KALP-kalkylen anger man sitt hushålls totala inkomster och sedan drar man av lånekostnader, boendekostnader och övriga levnadskostnader. Kvar blir KALP.

Levnadskostnaderna beräknas utifrån ett schablonbelopp (m.a.o. ”ett uppskattat belopp”) som grundar sig i hur många vuxna och barn som finns i hushållet.

KALP (Kvar Att Leva På) = Inkomster – Levnadskostnader

Med denna uppställning visas därmed hur stort belopp som hushållet har kvar att leva på efter att alla löpande kostnader är betalda. Det visar därmed även låntagarens betalningsförmåga, vilket är den ekonomiska kapacitet de kommer att ha att kunna återbetala lånet utifrån låneavtalets villkor.

Räkneexempel: Om ett hushålls totala inkomster före skatt är 65 000 kr, skatten är 19 500 kr, driftskostnaderna är 3 100 kr, räntor utifrån kalkylräntan är 6 125 kr, amorteringen är 2 500 kr och schablonkostnaderna för 2 vuxna och 2 barn är 19 600 kr, så blir KALP 14 175 kr. Detta innebär att familjen förväntas ha 14 175 kronor kvar att leva på efter att de vardagliga kostnaderna är betalda.

Schablonkostnader

Bankerna använder oftast schablonvärden (m.a.o. ”uppskattade värden”) som Konsumentverket tar fram och presenterar som ”Kostnadsberäkningar för rimliga levnadsnivåer”. Schablonbeloppet inkluderar kostnader för mat, kläder, telefoni, bredband, försäkringar, hemutrustning och förbrukningsvaror. Exempel på kostnader som inte ingår i det uträknade schablonbeloppet är gåvor, exklusiva kläder, smycken, TV-abonnemang och inköp för fritidsintressen.

Bankerna får använda egna schablonbelopp för att göra sin kvar att leva på kalkyl. Finansinspektionen har tagit fram sina schablonbelopp utifrån Konsumentverkets beräkningar, vilket presenteras i tabellen nedan för 2020:

För de senaste beräkningarna för 2023, besök Konsumentverkets hemsida.

Räntor utifrån kalkylräntan

I KALP beräknas räntekostnaden utifrån bankens kalkylränta, som är högre än den gällande boräntan. Detta görs för att säkerställa att låntagaren kan klara av att betala tillbaka lånet även om räntan skulle höjas. År 2022 var den genomsnittliga kalkylräntan 6,4 % enligt Finansinspektionen.

Bankerna beräknar KALP olika

Det finns ingen nationell standard som bankerna måste följa när de skapar en KALP-kalkyl. Även om det finns schablonbelopp att utgå ifrån kan bankerna beräkna egna schablonbelopp. Det innebär att om en långivare avslår en låneansökan på grund av KALP, kan möjligheten alltså ändå finnas att få lån av någon annan långivare.

Ansök till flera banker med bara en ansökan

Med en låneförmedlare kan du skicka in en ansökan och få svar från över 40 olika banker och långivare. Varje bank och långivare kommer att genomföra en egen KALP-kalkyl och en egen kreditbedömning, och därefter presenterar de olika låneförslag. Att ansöka via en låneförmedlare innebär alltså både en större chans att få en låneansökan beviljad samt en enklare möjlighet att jämföra olika långivare och räntor mot varandra. Det kan därför vara fördelaktigt om man är osäker på sin KALP eller vill jämföra olika låneförslag innan man bestämmer sig för att gå vidare med ett lån.

Hitta låneförmedlare

Vad som ingår i en KALP-kalkyl

I en KALP-kalkyl ingår följande:

1. Inkomster: KALP-kalkylen börjar med att fastställa hushållets totala inkomster före skatt. Det inkluderar löner, inkomst från näringsverksamhet, pensioner och eventuella andra inkomstkällor.
2. Skatt: Därefter dras skatten från inkomsterna. Skatten omfattar inkomstskatt, kommunalskatt och eventuella andra skatter som är relevanta för låntagaren.
3. Driftskostnader: Detta inkluderar kostnader som vatten, el, värme och sophämtning. För småhus och bostadsrätter används oftast schablonbelopp som fastställs av Finansinspektionen eller Konsumentverket.
4. Räntor utifrån kalkylräntan: Bankerna beräknar räntekostnaden utifrån kalkylräntan, som är högre än den faktiska boräntan. Detta görs för att säkerställa att låntagaren kan klara av att betala tillbaka lånet även om räntan skulle höjas.
5. Amortering: Detta är den del av lånet som låntagaren betalar av varje månad. Amorteringskravet kan variera beroende på långivarens policy och lånetyp.
6. Schablonkostnader för levnadskostnader: Detta inkluderar de grundläggande kostnaderna för att leva, såsom mat, kläder, telefoni, bredband, försäkringar, hemutrustning och förbrukningsvaror. Schablonkostnaderna är baserade på Konsumentverkets beräkningar för rimlig levnadsnivå och varierar beroende på antalet vuxna och barn i hushållet.

Efter att ha dragit av alla dessa kostnader från inkomsterna får man KALP-beloppet, det vill säga hur mycket pengar som låntagaren har kvar att leva på efter att alla löpande kostnader är betalda. Detta belopp används av bankerna för att bedöma låntagarens betalningsförmåga och avgöra om lånet kan beviljas och vilken lånesumma som kan erbjudas.