Blockchain: Vad Det Är och Hur Det Fungerar

Blockchain är en relativt ny teknologi som utvecklas i snabb takt. Teknologin används framför allt i samband med kryptovalutor, men får även allt större genomslag i andra användningsområden. Blockchain gör det säkert att hantera, spåra och lagra information och kan användas till nästan vad som helst.

Det här blockchain

Förenklat kan en blockkedja (på engelska ”blockchain”) beskrivas som en decentraliserad databas.

Databaser är föremål som lagrar data. Historiskt sett har databaser varit fysiska servrar som förvarats i serverhallar, vilket innebär att en enskild enhet har kontroll över all data.

En decentraliserad databas är alltså en databas som distribueras mellan flera olika enheter (även kallade ”noder”), där ingen enskild nod har fullständig kontroll över datan. Istället jobbar alla noder i nätverket tillsammans för att se till så att datan i nätverket stämmer och är korrekt uppdaterad hos varje enskild part i nätverket. Resultatet blir ett säkrare sätt att förvara data samt en ökad transparens i dataförvaringen.

Antalet noder i ett nätverk bestäms av blockkedjans kod. En blockkedja kan ha ett ändlöst antal noder eller så kan antalet vara begränsat, beroende på hur blockkedjan har byggts. Noderna kan vara persondatorer, servrar eller till och med små USB-stickor eller chip. Så länge en nod kan köra blockkedjans mjukvara så kan den bli en nod.

Olika blockkedjor kan fungera på olika sätt, men gemensamt för alla är att blockkedjan är en distribuerad databas och att den underhålls av ”noder” som utgör enheter i nätverket.

Så förvaras datan i blockkedjan

Som namnet antyder är en blockkedja en ”kedja av block”.

Varje block innehåller information som förknippar den med föregående block i kedjan.

Blocken snöras ihop och formar en kedja, där varje block i kedjan knyts samman med blocket innan. Kort sagt så betyder detta att inget block i kedjan kan tydas utan information från föregående block, och detta fortsätter hela vägen till det första blocket, som kallas för ”The Genesis Block”.

På grund av att varje block är baserat på informationen i föregående block så innebär det att informationen i något av blocken inte kan ändras, för om det ändras så förstör det nästkommande block och blockkedjan kan inte längre tydas.

Detta gör blockkedjan till en säker teknologi som omöjliggör datamanipulation.

Historia

Redan 1982 beskrevs en Blockchain-liknande teknologi av kryptografen David Chaum. Dock skulle det ta flera decennier senare innan dagens moderna Blockchain-teknologi skulle utvecklas.

År 2008 beskrevs Blockchain för första gången i en uppsats (white paper) skriven av en, eller flera, kryptografer under pseudonamnet Satoshi Nakamoto.

Teknologin beskrevs som grunden till det föreslagna kryptoprotokollet Bitcoin, och på vilken teknologi kryptoprotokollet skulle vara uppbyggt.

Blockchain beskrevs som det sätt Bitcoin uppnår fullständig transparens, utan att kompromissa på säkerhet. Idén byggde på tidigare idéer först föreslagna av utvecklare som Stuart Haber, Wakefield Scott Stornetta och Dave Bayer.

I och med att kryptoprotokollets källkod var öppet så spred sig snart även blockkedjeteknologin, och började tillämpas i allt större utsträckning bland allt fler sektorer.

Hur Bitcoins blockkedja fungerar

Precis som en vanlig blockkedja så består Bitcoins blockkedja av noder.

Nodernas uppgift är att upprätthålla blockkedjans integritet och se till så att datan i blockkedjan stämmer överens hos alla parter.

När en ny block ska läggas till i blockkedjan så sker en process som kallas för ”mining”. Denna process är inte nödvändig för alla blockkedjor, men är det sätt Bitcoin säkerställer så att noderna i nätverket har ett incitament till att upprätthålla integriteten i nätverket och inte väljer att manipulera den.

Varje nod i Bitcoin nätverket jobbar ständigt med att lösa komplexa, matematiska uppgifter. Likt ett lottosystem så får den nod som först lyckas lösa uppgiften rätten till att validera nästkommande block i blockkedjan. En belöning i form av Bitcoin ges till den nod som fått validera blocket.

I blocket finns information om alla de senaste transaktionerna som gjorts i nätverket sedan föregående block.

Noderna i nätverket validerar så att dessa är korrekta och stämmer överens med rådande information i nätverket, och om detta är fallet så ”mintas” blocket i blockkedjan och noden som fått äran att validera blocket får belöningen för detta.

Varje transaktion som sker på Bitcoin-nätverket kostar en liten avgift och denna avgift går till noden som fått äran att validera blocket innehållandes transaktionen.

Lär dig mer om hur blockchain och Bitcoin mining fungerar (Engelska).

Hur blockchain används

Ursprungligen användes blockchain för kryptovalutor, men tillämpas numer i en allt större utsträckning även inom andra områden.

Inom bara tio års tid har teknologin tillämpats bland försäkringar, utbildning, sjukvård, konsumenttjänster, e-handel och myndigheter. Teknologin kan tillämpas internt och behöver inte vara öppen för allmänheten, och som tidigare nämnt så kan antalet noder vara begränsat. En institution kan välja att kontrollera alla noder i nätverket. Resultatet är fortfarande en mer decentraliserad och en säkrare form av dataförvaring.

Nedan kan du läsa mer om hur teknikan kan tillämpas inom olika områden.

  • Myndigheter kan använda blockchain för att hantera information och identiteter på ett säkert sätt. Det är exempelvis viktigt i samband med ansökningar om medborgarskap eller vid folkomröstning online.
  • Konsumenttjänster och e-handel kan bli säkrare för både säljare och köpare i och med en ökad transparens och säkerhet för transaktioner.
  • Sjukvård kan hantera känslig patientinformation på ett säkrare sätt.
  • Information, kontrakt, försäkringar och avtal kan eliminera risken för bedrägerier eller avtalsmanipulation.
  • Banker kan använda tekniken på flera olika sätt för att öka säkerheten och förbättra olika banktjänster.

Varför är blockchain viktigt?

Blockkedjeteknologin har många fördelar, vilket är en anledning till att alltfler branscher börjar tillämpa teknologin. Några av de vanligaste fördelarna är:

  • Säkrare transaktioner: Blockkedjorna skapar säkrare processer som inte går att radera eller manipulera. Krypterade block samt att det inte finns någon central avbrottspunkt ökar säkerheten.
  • Transparens: Alla noder i ett nätverk har tillgång till samma information vid samma tidpunkt. Uppdateringar sker i realtid. Detta är en fördel för noderna i nätverket.
  • Effektivt: Tekniken minskar behovet av mellanhänder, vilket gör processer och arbetsflöden mer produktiva.

Hur används blockchain i samband med kryptovalutor?

Blockkedjeteknologin slog igenom stort i samband med kryptovalutan Bitcoin. Numer tillämpar majoriteten av kryptos blockchain. Resultatet är valutor som är säkra att använda, att handla med, fungerar av sig själva och som inte har flera mellanhänder. I praktiken innebär det valutor som möjliggör blixtsnabba transaktioner över hela världen. Det gör det dessutom svårare för hackare att komma åt systemet.

Inom blockkedjeteknologin finns det flera olika innovationer, såsom Ethereums ”NFT” (som står för Non-fungible token), m.m.

Hur kan man köpa kryptovalutor?

Det finns olika sätt att gå tillväga om man vill köpa kryptovalutor. För den som exempelvis vill spekulera på krypto men som inte nödvändigtvis vill behöva lägga ner tid på att lära sig om kryptovalutorna och om hur man kan köpa och förvara dem så kan CFD:er vara ett alternativ. CFD:er är värdepapper som följer prisutvecklingen på olika tillgångar. Kryptovalutor kan vara de tillgångarna. För att komma igång med CFD:er och ta reda på hur de fungerar, besök Handla CFD.

För att köpa de faktiska valutorna, exempelvis Bitcoin eller Ethereum så gör man bäst i att besöka en kryptomäklare. Majoriteten av kryptomäklare har stöd för kort, vilket betyder att du snabbt kan köpa kryptovalutan du vill investera i med ditt Visa eller Mastercard. Vissa kryptomäklare, som exempelvis Safello, har även stöd för Swish vilket förenklar processen något ytterligare. Safello.

Läs mer: Hur köper man kryptovalutor?