Skillnaderna Mellan A-, B- och C-Aktier

Är du en vanlig sparare som brukar köpa aktier, värdepapper och fonder har du sannolikt hört talas om begreppet aktieslag eller begreppen A-aktierB-aktier och C-aktier. Är du osäker på vad innebörden är så följer här en övergripande redogörelse som förhoppningsvis ger klarhet om vad aktieslagen är och vilken roll respektive aktietyp fyller.

Varför det finns olika aktieslag

Ett aktiebolag består av ett visst antal aktier. Hur många aktier det består av beror på hur många aktier företaget valde att utfärda när det registrerades. En vanlig mängd aktier är 500 st., dock kan ett företag välja att ha fler eller färre aktier än så.

Oftast har en aktie en röst på företagets bolagsstämma, men om ett företag vill så kan de dela upp aktierna i olika aktieslag med olika stora rösträtt på bolagsstämman. Den allra vanligaste uppdelningen är en bokstaverad sådan, där aktier delas in i olika slag och med olika stora rösträtt på bolagsstämman.

Vanliga aktieslag är:

  • A-aktier
  • B-aktier
  • C-aktier
  • D-aktier
  • M.m.

Det finns ingen begränsning på hur många aktieslag ett aktiebolag kan ge ut.

Syftet med att dela upp aktier i olika aktieslag med olika rösträtter är för att det gör det möjligt för företaget att få in kapital till bolaget utan att förlora kontroll över verksamheten. Man kan helt enkelt ge ut nya aktier, som drar in kapital till företaget, och samtidigt behålla kontroll över ledningen i bolaget, eftersom de nyutgivna aktierna har en lägre rösträtt än de ursprungliga aktierna.

Systemet med aktieslag är förbjudet i många olika länder, då man anser att det ska vara en direkt relation mellan risk och makt, d.v.s. hur stor rösträtt du har i ett aktiebolag ska stå i direkt relation till hur mycket pengar som du investerat i bolaget. I Sverige är det dock lagligt sedan länge.

Skillnaden mellan A-, B- och C-aktier

Skillnaden mellan A-, B- och C-aktier är alltså vilken rösträtt de ger på bolagsstämman.

I börsnoterade aktiebolag, där man ofta använder sig av olika aktieslag, så brukar aktierna delas upp på följande sätt:

  • A-aktier: En röst per aktie
  • B-aktier: En tiondels röst per aktie
  • C-aktier: En hundradels röst per aktie

Du behöver alltså äga tio stycken B-aktier för att ha samma rösträtt som en A-aktie och tio stycken C-aktier för att ha samma rösträtt som en B-aktie.

Relaterat: Låna pengar till företag 2024

Prisskillnader mellan olika aktieslag

Det är vanligt att priserna på olika aktieslag skiljer sig, till exempel att A-aktier är dyrare än B-aktier och att C-aktier är billigare än B-aktier. Anledningen till att priserna skiljer sig är för att aktierna ger olika rösträtt på företagets bolagsstämma, och en aktie som ger en större rösträtt är oftast dyrare än en aktie som ger en mindre rösträtt. Därför är A-aktier ofta dyrare än B-aktier, och C-aktier ofta billigare än B-aktier.

Dock rör sig aktierna regelmässigt alltid på samma sätt och du tjänar inte mer på att äga en A-aktie än en B-aktie. Om A-aktien stiger 10% i pris så kommer även B-aktien regelmässigt att stiga 10% i pris. Du tjänar alltså inte mer när du köper en dyrare aktie, eftersom prisrörelserna alltid är relativa till priset på aktien. Det enda du tjänar när du köper en dyrare aktie är den större rösträtten du får på företagets bolagsstämma.

Exempel på företag med A- och B-aktier

Populära exempel på bolag som har A- och B-aktier:

  • Investor
  • Handelsbanken
  • Ericsson
  • Electrolux
  • Husqvarna
  • Kinnevik
  • SEB
  • SSAB
  • Stora Enso
  • Tele2
  • Volvo

Vilket aktieslag man ska köpa

Vilket aktieslag du ska köpa beror alltså på hur stor rösträtt du vill ha i aktiebolag du vill köpa aktierna i. Vill du ha stor rösträtt i bolaget ska du köpa A-aktier och bryr du dig inte om rösträtten kan du köpa B- eller C-aktier.

Det är emellertid sällan att småsparare kan köpa tillräckligt många aktier för att ha en märkbar rösträtt i offentliga bolag, därför spelar det oftast ingen roll vilken aktie man köper, och man bör istället köpa aktien som har bäst omsättning eller som haft den bästa utvecklingen på börsen.