Investeringssparkonto (ISK) är en av de mest populära sparformerna för privatpersoner. En avgörande anledning till dess popularitet är enkelheten. Det är enkelt att spara eller investera med ett ISK och du kan investera i fonder eller andra värdepapper som till exempel aktier, obligationer, konvertibler, teckningsoptioner och warranter för att endast nämna några exempel. Du har därför ett stort urval av investeringsmöjligheter när du ska skapa din spar- eller investeringsportfölj.
Även beskattningen av ett ISK är enkel. Istället för att deklarera för varje enskild affär, och betala skatt på varje enskild vinst eller få avdragsrätt för varje förlust, så sker en schablonbeskattning av innehavet på ett ISK. Detta är något som avsevärt förenklar tillvaron, framförallt i deklarationstider.
Men trots att beskattningen i sig är enkel så är det många som känner sig osäkra på hur skatten räknas ut. Vi kommer därför i det följande att visa hur reglerna fungerar och hur du själv kan räkna ut skatten.
Grundläggande om beskattningen av ett ISK
När du sparar med ett ISK sker beskattningen inte utifrån den vinst eller förlust som du gör. Istället sker beskattningen utifrån det totala värdet och en förväntad eller simulerad avkastning på ditt sparande. Detta innebär att du betalar skatt på ditt sparande oavsett om du gör vinst eller förlust.
Enkelt förklarat är det möjligt att dela upp beskattningen av ett ISK i följande tre steg:
Var och en av dessa punkter kommer att gås igenom i det följande.
1. Beräkning av kapitalunderlaget
Det första steget är beräkningen av kapitalunderlaget. Detta beräknas genom att man först summerar värdet av de tillgångar som finns på kontot i början av varje kvartal. Det vill säga du lägger ihop de belopp som du har på ditt konto den 1 januari, den 1 april, den 1 juli och den 1 oktober. Därefter lägger du till de insättningar som har skett på kontot under året. Denna summa delar du sedan med fyra och därefter har du räknat fram kapitalunderlaget.
Exempel: Anders har 0 kronor på sitt konto den 1 januari, 15 000 kronor den 1 april, 25 000 kronor den 1 juli och 30 000 kronor den 1 oktober. Under året har han dessutom satt in sammanlagt 10 000 kronor på kontot. Summan av dessa belopp blir 80 000 kronor. Delar man detta belopp med fyra blir resultatet 20 000 kronor vilket är Anders kapitalunderlag.
2. Beräkning av schablonintäkten
När man har räknat fram kapitalunderlaget är det dags att räkna ut schablonintäkten som är en viss procent av kapitalunderlaget. Procentsatsen uppgår till statslåneräntan den 30 november föregående år med ett tillägg av en procentenhet. Emellertid kan den aldrig vara lägre än 1,25 procent. Var statslåneräntat negativ (under noll procent) den 30 november föregående år medför detta att procentsatsen för beräkning av schablonintäkten är 1,25 procent.
Exempel: Om vi fortsätter exemplet med Anders ska han multiplicera sitt kapitalbelopp om 20 000 kronor med 1,25 procent vilket blir 250 kronor, och det är detta belopp som är Anders schablonintäkt.
3. Beräkning av vilken skatt som ska betalas
Det sista steget är beräkningen av schablonskatten, det vill säga vilken skatt som ska betalas. Schablonintäkten beskattas i inkomstslaget kapital vilket innebär att schablonintäkten ska beskattas med en skattesats om 30 procent.
Exempel: I exemplet med Anders ovan innebär det att Anders schablonintäkt om 250 kronor ska beskattas med 30 procent vilket medför att schablonskatten på hans ISK kommer att uppgå till ett belopp om 75 kronor.
Du behöver inte själv räkna ut skatten
Du behöver inte vara orolig för att du själv måste räkna ut vilken skatt som du ska betala på ditt ISK. Det hanterar det företag där du har ditt ISK och Skatteverket. Det är emellertid alltid bra att kunna kontrollräkna deras beräkningar. Dessutom blir det enklare för dig att kunna jämföra olika spar- och investeringsalternativ om du vet hur skatten räknas ut. Då kan du även ta hänsyn till vilka skattekonsekvenser som olika investeringar får.
